Sidor

tisdag 9 maj 2017

Gamification - höja motivationen med idéer från spelvärlden

SETT-mässan deltog jag och Marija på en föreläsning om gamification eller spelifiering. Det handlar om metoder att prova för att höja elevers motivation och resultat med hjälp av tekniker de känner igen från spelvärlden och t o m vårt vardagliga liv.

Det handlar inte om att man spelar spel eller utser en vinnare när allt är klart. Det handlar om att man lånar idéer från spelvärlden och använder psykologi och kognitiva principer från spel. En viktig del är nå en positivt förstärkande feedback-loop.

Fördelar

Så pass många spelar spel i någon form att man kan likna det vid en folkrörelse. Spel bygger på en del grundläggande principer som man som spelare känner igen:
  • Spel bygger på omedelbar återkoppling: när jag gör si händer så.
  • Att misslyckas i spel är OK. Det är så man lär sig att bli bättre.
  • Spel har ofta olika svårighetsgrader.
  • Spel är ofta sociala, man spelar i lag eller mot andra, det finns communities kring spel och man delar med sig erfarenheter och tips till andra.
  • Spel har ofta ett element av progression. Man kan t ex börja på level 1 och sträva mot level 100. Det finns ofta träd eller annat där man måste göra val som leder vidare till andra val och förgreningar. Tänk dig ett skill tree eller fördelning av talangpoäng.
  • Spel ger motivation genom poäng, medaljer, achievements och annat.


Som du kanske ser, så kan ovanstående idéer användas även i skolarbete. En annan aspekt av spelifiering är att det försöker göra lärandet mer lustfyllt genom att tydliggöra mål, ge val och belöna längs vägen.

Exempel på hur det går till

Föreläsaren som var lärare i SO-ämnen visade exempel på hur eleverna presenterades med olika uppgiftsblock. Det kunde handla om Franska revolutionen. I detta block fanns olika uppgiftsdelar som var av varierande svårighetsgrad. Dessa var värda olika många poäng. 50, 100 resp. 150 poäng. Eleverna ska sedan välja bland uppgifter och komma upp i en totalsumma av 350 poäng. Det var gjort på så sätt att man inte bara kunde göra de enklaste uppgifterna, men det fanns ingen exakt plan som var lika för alla. På så sätt fångar man in olika svårighetsgrader och erbjuder viss valfrihet.

Ett annat exempel var att bygga upp ett kunskapsträd där man måste gå en viss väg genom det och där man tydligt ser var man är, var man varit och vart man är på väg. Man kan se det som att man går ett trappsteg i taget istället för att klättra längs en jämn uppförsbacke. Du halkar inte ner från ett trappsteg utan står där tills du är redo att gå vidare till nästa. 

Ett kunskapsträd lite mer likt så som det kan se ut i spelvärlden avskräcker eventuellt inte lika många som om man visar en matris full med text om olika kunskapskrav.


Kritik och invändningar

Balansen mellan inre och yttre motivation kan bli fel om man vänjer sig vid att hela tiden få yttre motivation genom belöningar och förstärkningar. Man behöver drivas av mer än yttre motivation för att nå långsiktiga resultat. Det finns såklart heller inte någon helt enig forskarkår som hyllar spelifiering. Föreläsaren påstod sig dock se positiva resultat och särskilt hos dem som tidigare aldrig lyckats i skolan och haft låg motivation till studier.

Att fundera på

Spelifiering handlar som sagt mest om psykologi och koncept från spelvärlden. Det finns inget självklart sätt att införa det. Tror du att dina resultat skulle förbättras om det fanns mer av spelidéer i undervisningen? Det är alltid värt att tänka på varför man tycker något är motiverande och roligt och hur man kan hitta sätt att försöka ta sig igenom något som är jobbigt eller svårt.

lördag 8 april 2017

Förändrat lärande

Meningen var att jag skulle skriva om intressanta grejer som vi håller på med i Allmänkurs Global profil. Men nu blev det nånting ännu mer spännande....
Paulo Barcelos

Jag sitter i Hyper Islands kontor i Stockholm och har nyss pratat med Paulo Barcelos, co-founder av Kids Hack Day.

Rummet är fullt med barn av olika ålder som skapar och programmera olika sorts robotar med hjälp av Quirkbots och Strawbees - och en massa kartong, tejp och sax.

På ytan är det kaotiskt - alla jobbar på olika sätt och har väldigt olika idéer om varför de är här och vad målet är. Vissa barn jobbar helt ensamt, andra tar hjälp av föräldrar eller volontärer som finns omkring. Andra samarbetar och skapar tillsammans.

Tekniken krånglar ibland och det tar lite tid för varje barn att hitta en arbetsplats som passar - kanske på golvet, kanske vid ett stort bord eller kanske i en av de tystare rum kopplat till stor salen.

En sak som alla hålla på med - lärande!

De upptäcker nya saker, löser problem, uttrycker sig och får resultat direkt. Det är mycket bekräftelse från vuxna och barn uppskattar varandras skapelse. Som lärare beundrar jag personerna bakom Kids Hack Day!

Som när vi besökte Jayway i december tänker jag mycket på vad vi kan lär oss från arbetsplatser som möjliggöra olika sätt att arbete som passar olika sorts arbetsuppgift och olika sorts personer - på ett lugn, lekfullt, kreativt och allvarligt sätt.

Snart ska vi gå hem - 5 timmar har flugit iväg.

Flummiga, kaotiska och open-ended arbetsuppgifter är jag expert på att ge till mina klasser. Men nu börjar jag fundera mer över hur vår fysisk miljö i Hagaberg - möbler, utrymme, hur vi fördelar salar - kan möjliggöra nya sätt att arbeta och samarbeta.

Information, integritet och demokrati


Datorer ger och tar - datorer används för att samla in information om våra intresse, vem vi ha kontakt med och var vi är. Information är makt och både stora företag och staten har tillgång till mer information än nånsin om oss.

Tisdag 4 april var några kursdeltagare och personal i Södertörn för att delta i en seminarium med Lina Dencek om "From Surveillance Realism to Data Justice".

Denceks forskning visar att det flesta av oss lyder av "privacy fatigue" - vi är trötta. Vi känner delvis att säkerhet och integritet är individens ansvar. Samtidigt känner vi att det är inte så mycket man kan göra för att stoppa informationsinsamling och massövervakning. Sen är det vanligt med "jag har inget att gömma i alla fall så jag är inte rädd".

Dencek argumenterar att vi behöver samlar oss och skapa starka reglering av hur personliga information används av både företag och staten. "Tekniska standard är alltid politiska", säger Dencek och vi behöver mycket dialog mellan tekniker och politiska aktiva personer. för att behålla och styrka vår demokratisk sätt att ordna samhället.

Vi som jobbar med datorteknik i Hagaberg har mer att göra än bara få saker att fungera. Nya dataskyddsregler ge en viss trygghet för våra kursdeltagare. Men jag tror att vi kan göra mer för att sprida kunskap om hur man kan åtminstone förminska onödig övervakning och spridning av personlig information. Det är första steget till att bidra till ett samhälle där vi alla är mer medvetna om värdet med vår information.

Läs mer här: Dencik, L., Hintz A. & Cable J. (24 nov 2016). "Towards data justice? The ambiguity of anti-surveillance resistance in political activism." Big Data & Society
Vol 3, Issue 2. Hämtat 20170408 från: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/2053951716679678



.

fredag 24 mars 2017

Tips och tricks: bli bättre på Chromebooks

Att använda en Chromebook är väl lika enkelt som att använda en traditionell laptop? Ja, förmodligen enklare, men det finns några skillnader. Chrome OS och tangentbordet är helt anpassade efter att allt händer i en webbläsare. Det innebär att det finns en del tangenter och funktioner som man kanske inte känner igen från Windows/Mac.

Söktangenten

Om du trycker på söktangenten Sök så kommer du direkt till sökrutan i app launchern, samma fönster som kommer fram när man klickar på ikonen nere till vänster:


App Launcher

Högerklicka

Styrplattan har inga knappar på en Chromebook utan hela plattan är en stor knapp man kan trycka på. Man kan inte trycka på vänster eller höger sida för att välja vänster eller högerklick. Alla klick räknas som vänsterklick. För att högerklicka måste man trycka ner Alt-tangenten och sedan klicka på plattan.

Caps Lock

Istället för den vanliga Caps Lock-tangenten har Chromebooks sök-knappen på samma ställe. För att slå av eller på Caps Lock, ska du hålla nere Alt-tangenten och sen trycka på söktangenten.

Snabbknappar

SökSöka bland dina appar och online
Aktivera och inaktivera Caps Lock genom att trycka på Alt + Sök.
Föregående sidaÖppna föregående sida i webbhistoriken
Nästa sidaÖppna nästa sida i webbhistoriken
UppdateraLäs in den aktuella sidan igen
HelskärmDölj flikar och översikten i integrerat helskärmsläge
växla fönsterVisa alla fönster i översiktsläge


Skärmdumpar

För att ta en skärmdump så trycker man på Ctrl och översiktsknappen växla fönster Vill man välja ett speciellt område av skärmen, så trycker man Ctrl + Skift och översiktsknappen växla fönster
Bilden sparas på Chromebookens internminne, som man kan se i Filer-appen (sök på filer). Från Filer-appen, så kan man sen överföra bilden från Nedladdningar till sin Google Drive.




Kortkommandon

Låsa skärmen: Tryck på söktangenten + L
Logga ut från ditt Google-konto: Tryck på Ctrl + Skift + q (två gånger)
Bokmärk sida: Ctrl + d
Byta till speciell flik: Ctrl + 1 till Ctrl + 8
Byta upplösning: Shift + Ctrl och +/-
Zooma in/ut: Ctrl och +/-


måndag 6 februari 2017

Att presentera

Det finns många varianter av presentationsprogram: Powerpoint, Keynote, Google Slides, Prezi, Sliderocket m. fl. De är olika bra på olika saker och har olika spännande features att erbjuda. När det gäller presentationer är det dock inte programvaran som är viktigast utan naturligtvis innehållet.

Jag, och många med mig, har sett otaliga presentationer genom livet, många gånger i skolan. Med tanke på hur få av presentationerna som varit riktigt bra, så är det tydligt hur svårt det är att presentera något på ett inspirerande och pedagogiskt sätt (jag kan det inte heller).

Det finns många fallgropar med presentationer. Några av dem är tekniska och har att göra med hur man bygger upp och visar det alster man gjort i något av programmen jag nämnde inledningsvis.  Andra saker är upp till den som presenterar. Hur kunnig hen är, karismatisk, van att presentera, hur hen använder röst och pausering, kroppsspråk och annat.

Vad kan gå fel som inte har med det direkta innehållet att göra?

  • Presentationen kan vara beroende av internetuppkoppling - sånt strular alltid vid fel tillfälle. Vill du ha det idiotsäkert så se till att ha hela presentationen inklusive multimedia tillgänglig offline.
  • Kontraster och färger ser inte ut som de gjorde på datorskärmen när man visar dem på en projektor. Tips: undvik närliggande färger som ljusblå text mot vit bakgrund. Svart text på vit bakgrund är maximal kontrast och kommer alltid ge bäst synlighet.
  • Man saknar en pekare av något slag. Att säga: “som ni ser där uppe till höger på skärmen”, funkar inget bra. Tips: det finns virtuella laserpekare inbyggt i flera presentationsprogram, det gäller bara att lära sig använda den.
Så vad ska man tänka på för att göra en effektiv, smart och tydlig presentation? I huvudsak skulle jag vilja säga less is more. Har du väldigt många slides med väldigt mycket text, så sitter åhörarna och läser texten och du tappar kontakten med dem. Dina slides ska enbart vara stöd för det som du sen berättar.

Dålig slide

windows ppt.jpg

Bättre slide
kiss.jpg


Jobba sparsamt med punktlistor. Vill du ändå använda dem, så kan du ställa in ditt presentationsprogram att bara visa en punk i taget och vänta på att du klickar fram nästa punkt.

Utmärkta saker att ha på slides, som du inte kan förmedla muntligt, är bilder, videoklipp, tabeller och figurer. Men du ska inte lägga till saker bara för att du kan det eller för att det ser häftigt ut. Det ska finnas en anledning till varje videoklipp m.m. Var också försiktig med animationer, all text behöver inte snurra eller hoppa fram.

Använda även programmens funktion att bädda in multimedia. Du ska inte behöva tabba ut från din presentation, starta en YouTube-video och sen tabba tillbaka till presentationen.

Andra bra tips är att använda anteckningsfunktionen som finns i programmen. Visar man sen bildspelet i presentationsläge, så får man upp ett fönster som visar de anteckningar som hör till varje slide. När du visar på projektor, så ska du då inte spegla din dators skärm utan använda utökat skrivbord och visa presentationen i fullskärm på projektorn medan du behåller anteckningsfönstret på datorns skärm. Ett annat alternativ som funkar med Google Slides är att använda sin mobil och samtidigt visa presentationen där och kolla anteckningarna.

Vi avslutar med videon Worst Presentation Ever:




tisdag 6 december 2016

Jag är ingen robot!

Den klassiska empativäckande sägningen: jag är ingen robot, jag har känslor och är av kött och blod, hör man då och då. Ofta av någon som nått kokpunkten, haft ett meltdown eller misslyckats med någon uppgift. Nyligen gjorde Italiens f.d. premiärminister Matteo Renzi just det uttalandet då han tvingades avgå efter ett politiskt nederlag.

När det kommer till robotar, så saknar de visserligen känslor (än?), men det är också en egenskap som kan vara värdefull. Som en forskare säger i Werner Herzogs dokumentär Lo and Behold, Reveries of  the Connected World: "jag skulle inte vilja att min diskmaskin blir förälskad i kylskåpet och därför inte länge vill diska!".

Robotar och artificiell intelligens kommer spela en allt större roll när det gäller många jobb inom flera yrken. Detta sker redan nu, men framförallt i framtiden.

Ett par personer från personalen och några deltagare från Hagaberg besökte nyligen ett event i Stockholm arrangerat av företaget Jayway.
















De visade på vilka olika sätt digital teknik håller på att förändra vår värld. De pratade med och visade de digitala röstassistenterna Amazon Echo (Alexa) och Google Home. Andra intressanta områden där utvecklingen tagit fart är Virtual Reality och Augmented Reality. Under kvällen presenterades olika saker som händer i omvärlden och som är nära i framtiden inom det digitala fältet. De presenterade hur automatisering och robotisering kommer förändra vårt arbetsliv. Många nuvarande yrken kommer ersättas av robotar inom ett par decennier. Det är självklart inte bara positivt, utan för med sig alla möjliga följder för människor att anpassa sig till. Det är dock en diskussion att ta upp vid ett annat tillfälle (tips: i ett klassrum?).















På BBC's sida Will a robot take your job? kan du mata in ett yrke och få svar på hur troligt det är att en robot tagit över inom 20 år. Som föreläsaren sa till oss så skulle han inte rekommendera sina barn att satsa på ett chaufförsjobb av något slag. Men lärare kan man väl inte ersätta? Eller...

fredag 25 november 2016

Programmering med Scratch

Just nu jobbar vi med Scratch i en av skolans allmänkurs klasser: Global profil.

Scratch är framtagen av MIT (Massachusetts Institute of Technology) för att introducera programmering som koncept  för barn och ungdomar. Många vuxna gillar att göra egna program med hjälp av Scratch eftersom det är så lätt att komma igång med Scratch

Vi lekar med Scratch för att snabbt lär oss grunderna i programmering som koncept. Vi använder oss av objekt, variabler, loopar, villkor och  mycket annat som blir en solid grund att bygga vidare på om man blir sugen på att fortsätta en programmeringskarriär. 

Lättaste sätt att jobba med Scratch är i webbläsaren. Du skapa ett konto och kör. När du är färdigt med ett projekt kan du publicera det så att alla kan få del av det. Fungerar fint på skolans Chromebooks. Det finns till och med en "Classroom" knapp för att dela projekt direkt i Google Classroom.

Besök gärna vår Scratch sida där vi samlar resurser och länkar till våra projekt!